25-års-jubileum

Det är inte Emil och jag som firar 25 år som gifta, även ifall man skulle kunna tro det. I söndags var det 25 år sedan Berlinmuren föll. Detta firades bl.a. genom att 15 km (av de ursprungliga 155 km muren löpte runt västberlin) "snittlats" med en mur av lysande ballonger. På kvällen släpptes dessa en efter en iväg och således försvann muren. Det var några hundra tusen på gatorna vilket inte minst märktes av på tunnelbanan efteråt. Det var ett elände, men till slut kom vi hem och kunde dricka varm choklad och grädde.
 
Under helgen tittade vi på en dokumentär från SVT (på youtube) om folk som flytt från Östtyskland. Det var verkligen rörande att se hur folk slitit och offrat sig för att få ut andra från socialistiskt förtryck. Det känns häftigt att bo i en stad med så otroligt mycket närliggande historia. 
 
I slutet av oktober var vi i Stockholm och visade upp Liv för första gången. Superhärligt att vara tillbaka i Sverige även om man kände sig som en besökare. Nästa besök blir till jul.  
 
Vår nya favo: Cheeseburgare från Rembrandt burger. Cheddarost, Old-Amsterdam-ost, smarrigt kött, karameliserad lök och hemmagjord ketchup. För att toppa av detta är det även en mix av vanliga och (Lottas favorit) sötpotatis-pommes frites. 
 
Mor och dotter med en viss touch av Noomi.
 
En familj i skogen. 
 
En björn i sitt naturliga element.
 
Den fina Natascha med sin fantastiska mage. Liv kommer få sin nästa kompis vilken dag somhelst!
 
Ett besök vid District Mot, som serverar vietnamesisk street food.
 
Deras "De la Sauce" burgare som är poppis bland burgarkonnäsörer. Det gula är inte ost - det är mango. Den var god och det var spännande med något annorlunda.
 
En del av "Lichtgrenze" som löpte genom staden. Här vid Potsdamer Platz som då var ett öde gränsområde och som nu är fyllt med shopping, kontor etc. 
 
Liv övar nacken. Hon är aktiv och gillar att stå (med viss asisstans) på sina vingliga ben. Det senaste är att beundra sig själv i spegeln som oftast leder till ett skratt eller två. Det känns bra att vi redan nu har en narcisist i vår bebis. Å andra sidan, är man söt så är man.
 
 
 
 
 

Kommentera inlägget här :