Sist det skrevs på denna blogg var det med syftet att informera om vårt bröllop, som ägde rum den 15 december 2012. Det var 458 dagar sen. Nu tänkte jag försöka ge lite nytt liv åt bloggen och helt enkelt skriva om vårt helt enkla liv.
En del har hunnit hända på 458 dagar. En av oss har blivit med nytt arbete och en annan har blivit med barn. Jag tänker inte avslöja vem som har blivit med vad, det får ni själva gissa. Med det nya arbetet kom också en ganska så stor förändring, den nya arbetsplatsen låg nämligen i Berlin.
Våra alldeles underbara vänner fixade ett hejdå/it's a girl!/födelsedags- kalas för oss och gjorde det inte direkt lättare för oss att lämna underbara Stockholm. Usch. Men med fullproppade resväskor hoppade vi den 27:e februari på flyget ner till Berlin och där har vi varit sen dess.
Just nu bor vi inneboende hos ett par. Det är vi såklart tacksamma för. Men vi längtar massor efter en egen lägenhet och det känns lite som att livet ställt in sig på paus i denna väntan. Men det finns hopp och vi hoppas att vi vid slutet av veckan vet vart vi kommer att flytta till i början av april. Mer om det när vi vet.
Vet ni vad vi gjorde första helgen här? Åkte till IKEA och åt varmkorv och köpte lantchips såklart! Om jag ska vara helt ärlig så är det mest Lotta som står för hemlängtan. Speciellt när det gäller mat (undantaget 3 € kebaben).
Emil stiger förväntansfullt på flyget.
En ljuvlig syn dessa dagar. Eller, detta är alltid en ljuvlig syn, som på sistone blivit ännu mer ljuvlig. Fast den tyska chokladen är egentligen inget man kan klaga på. Milkas choklad är farligt god. En annan sak som jag däremot saknar från Sverige är vårt fantastiska brödsortiment och här om dagen hittade vi till och med bröd från Pågen! Då svävade jag på moln. Nöjd var jag med lingongrova i magen den dagen.
Nu tycker jag att det här får räcka som ett inledande inlägg i mitt försök att återväcka en döende blogg. Puss på er!
Åh vad rolig att få höra om ert nya liv! Massa kramar!